Vad innebär AI Act och hur använder ni lagen klokt

Den 2 augusti 2025 trädde nästa fas av EU:s AI Act i kraft. Det innebär att nya regler nu gäller för så kallad general-purpose AI alltså de AI-modeller som kan användas för många olika syften. Här hittar vi till exempel de stora språkmodellerna som ligger bakom tjänster som ChatGPT, Claude och Gemini, eller bild- och videomodeller som används i allt från kundservice till beslutsstöd och medicinsk analys.

Vill ni ta första steget? Här finns föreläsningar, workshops och konkreta verktyg.

AI Act är världens första heltäckande lagstiftning för AI. Den klassificerar AI-system efter risknivå, ställer krav på datakvalitet, öppenhet och ansvar, och omfattar både de som utvecklar och de som använder AI. Det betyder att ni omfattas även om ni har köpt in AI-lösningar och även om tekniken är inbäddad i ett externt system.

Att den här typen av teknik nu omfattas av regler kring transparens, dokumentation och mänsklig kontroll innebär en viktig förändring inte bara för techbolagen som utvecklar modellerna, utan för alla som använder AI i sitt dagliga arbete. Det gäller oavsett om ni är ett företag, en kommun, en region, ett fackförbund eller en myndighet.

För att uppfylla lagen behöver ni kunna visa hur ni använder AI, vilka risker som finns och vem som bär ansvaret. Det handlar inte bara om efterlevnad utan om att förstå konsekvenserna av beslutsstöd som påverkar människor. Här räcker det inte längre att överlåta frågan till IT-avdelningen eller enskilda leverantörer. AI Act är en styrningsfråga. Och det är i styrelse- och ledningsarbete som ansvaret behöver börja.

Vad innebär det för er?

Det innebär att ni som organisation behöver kartlägga var och hur AI används, särskilt när det handlar om GPAI-modeller med bred påverkan. Ni behöver kunna bedöma och dokumentera risker, skapa riktlinjer som gör det möjligt för medarbetare att agera klokt, och se till att det finns tydlig ansvarsfördelning. Det innebär också att ni måste kunna förklara era AI-användningar för era kunder, invånare, medlemmar och vid en eventuell granskning.

Det här är särskilt viktigt i en tid där olika länder väljer olika vägar. I EU har vi en bindande lagstiftning och en ny frivillig kod för GPAI-leverantörer. Google, Microsoft och OpenAI har valt att skriva under medan Meta avstår med hänvisning till juridisk osäkerhet och rädsla för att hämma innovation. I USA bygger regleringen främst på frivillighet och marknadsstyrning, medan Kina prioriterar kontroll och censur framför transparens. I den verkligheten behöver ni veta varifrån tekniken ni använder kommer och vilket ansvar ni själva bär.

Sammanfattningsvis behöver ni:

• Kartlägga er användning av GPAI

• Bedöma och dokumentera risker

• Förklara hur AI-systemen används, både internt och externt

• Tydliggöra ansvar i organisationen

• Ställa krav på leverantörer

Hur använder man AI Act klokt?

Det handlar inte om att kunna alla paragrafer utan om att omsätta lagen i styrning, kultur och ansvar. Det första steget är att kartlägga risker och användningsområden. Därefter handlar det om att se över hur ansvar är fördelat i organisationen, om det finns riktlinjer som fungerar i vardagen, och om ni har förmåga att agera när något går fel.

Förtroende byggs genom tydlighet. AI Act kan, rätt använd, hjälpa er att ta kontroll, skapa struktur och visa att ni tar både teknik och människor på allvar.

1. Kartlägg risker: Vad använder ni AI till? Vad påverkar den? Vem är ansvarig?

2. Bygg in ansvar i roller: Vem äger besluten i styrelsen? I ledningen? I vardagen?

3. Skapa riktlinjer och stöd: Policy i all ära men riktlinjer måste vara begripliga, användbara och levande.

4. Förklara era val: Transparens bygger förtroende både för medarbetare, kunder och tillsyn.